lördag 3 mars 2012

Min Smart bil är
1. inte så smart
2. smartare än mig
3. jävligt dyr att laga

Man kan välja vilka alternativ som helst men 3an ska med.
Två mänskor får plats i den bilen, två och en hund. Det räcker långt. Den parkerar sig nästan vart som helst, framförallt där ingen annan får plats. Den får barn att le eftersom det ser ut som en leksaksbil och de som sitter i blir liksom till leksaks.. hennar? (Om man inte vill säga gubbar eller gummor vad säger man då). Alla ler, jag mest när barnen ler. Ler och vinkar. Den spanska hunden viftar på den otrimmade svansen och alla är nöjda.

Tills bilsatan stannar på leden, slutar åka, slutar leva och jag hoppas överleva stående i bussfilen. Vad göra? Jo ringa 118 100 och helt enkelt fråga, här står jag och vad gör jag nu.. har du nåt bra nummer? Det hade dom och dyrt var det. 1900 för att bogsera två säten till verkstaden. Fortare än man hann säga "vi flyttar in till stan" var den lagad och vi 6000 fattigare. Tills den slutade åka igen. Då var vi 8000 fattigare.
Och när man överlämnade lilla bilen till verkstaden, insåg man även vilken usel renlevnadsmänska man är.. glasburken med kaffeslatten på golvet under sätet.. var inte det frukostkaffet i bilen på vägen till mötet i Halmstad i november? Jo.

Jaja. Det vara bara det.

Egentligen har jag en massa tankar om det är märkligt att ha råd att laga en bil för så mycket pengar, jomen att det är sparpengar men ändå. Och jag tänker på klassresorna jag gjort med bilar. Och jag är så glad att klassbegreppet äntligen synliggörs och tydliggörs. Det är på tiden. Igen. Och igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar