tanke för (lör)dagen

En sådan här lördag ...

fruktsallad och hoola bandoola band på spelaren som om sjuttiotalet ringde på dörren och ville ha sig tillbaka

men det gick inte för fruktsalladen var en sådan där åttiotalig exotisk med ananas och mango ...

den skar sig bra till tonerna av keops pyramid... i en stillsam melankoli

Man sjunger för lite om solidaritet nuförtiden

tycker jag

och jag fattar samtidigt att Röda bönorna var nödvändiga

för ... herregud vad mycket män det hördes i spelaren när jag stod i där i köket med kniven i ananasen och lördagsfanns...

Ibland läser jag min dagbok här, kanske inlägg från november 2011 om ful- och findrev och underbara älgen. Då är jag glad att jag skrivit, det är som en tidsmaskin. Då, 2011 när pälsen var bredvid mig, när jag skördade berg av trattkantareller, när jag hade en verkstad och åkte på loppisjakt efter miniplastpoliser. Och jag får den gamla tantens tankar, den gamla tanten jag kommer vara om bara en kort stund... vart tog tiden vägen, här hade jag alltså detta mitt liv och vad gjorde jag med det ... åt vem, med vad, vilken tur?. Aldrig varför hoppas jag.

Såna tankar.

En sån här dag när jag är på oresonligt uselt humör. Så uselt att jag nog fått dålig andedräkt.

Idioter. Är för lätt att tänka.

För

Egentligen.

Är jag på rätt plats.

I rätt tid.

Ska bara ta ett glas vin och borsta tänderna.

ÅTTONDE MARS

Tyvärr känns slut med mäns våld mot kvinnor, slut med våldtäkt som krigsföringsmetod, slut med förtryck av unga, medelunga, medelgamla och gamla kvinnor över hela världen lika avlägset... som .. som rättvisa löner och nya sedlar.



Fast jag VET att många är med i kampen, att generationerna blir jämställdare, att fler kallar sig feminister, att fler flickor går i skolan, att fler pojkar fostras av friare kvinnor.. så jag antar att pessimisten i mig kan dra nåt gammalt mög över sig.