Vad har Lidköping, Uddevalla och Stockholm gemensamt?

Inte mycket, eller kanske jättemycket, vad vet jag egentligen. Men mest att jag besökt städerna tur och retur inom loppet av 4 dagar. Känner mig som en handelsresande i korta (kultur)varor.

Går igenom mina bilder och hittar mycket ... livsvisdom. Nån dag tyckte jag tydligen att detta var en sägning som skulle hjälpa mig .. över den dagen iallafall.

Hålltillgodo! I made YOUR day!

Man vill inte ramla, förutom att det just vid den här skylten är förbjudet, så vill man inte.

Ja, det var väl det.

Snart

• ska jag slänga de sedan jul vissnade hyacinterna
• brodera mer saker som jag lärde mig efter min yllebroderi-kurs, i min version fyllebroderi
• köpa trivial pursuit, om det är nu så det stavas, annars antar jag att jag kommer hem med ett annat spel
• börja sortera eftersom jag sålt lägenheten och måste ta mig ut härifrån
• utvärdera mitt låg-affektiva beteende. är det egentligen mer låg-effektivt?

Jag har anmält mig till en skrivarkurs! och nu undrar säkert vän av ordning och reda, VARFÖR i hela friden NÄR DU ändå ALDRIG SKRIVER...

Tänker att det är som att vara en brat på stureplan på 90talet då när de beställde och vaskade champagne ner i blankade diskhoar på flaschigt manér. Jag beställer in en dyr skrivarkurs, går den och tittar sedan på när dyrbar inspiration rinner mellan mina lata fingrar, ner på vita oskrivna (digitala) blad.

Återkommer efter skrivarkursen med en förhoppningsvis bättre liknelse.

2018

Jag har höga förväntningar på 2018 måste jag tillstå. (jo jag vet att det enbart betyder att jag har höga förväntningar på mig själv eftersom ett det i ett årtal inte finns något liv utan kroppar och det som hör till en kropp,  typ själ och tanke och för all del förnuft).

Jag tänker att jag går ett mindre inre högljutt liv till mötes, (inte för att det skrikits och larmats så mycket 2017 utan för jag har mer tillförsikt vilket skapar mindre tjatter i huvudet), men jag hoppas på mer högljutt liv utomhus (#metoo)

Jag kommer bli lantis, (det känner jag på mig)

Mina krav på vad som ger ett gott flabb kommer sänkas (vilket gör mer flabb för mig)

Och jag säger bara ett ord,  (eller två) lågaffektivt bemötande. Om jag lyckas hålla ett sådant så kommer risken för hjärnsläpp, hjärtstopp och brinnande huvud minska. Finns det egentligen en enda sak som vinner på att bemötas i affekt, med (för mycket) ilska?

OCH

Vi ska leva i enlighet med den goda moral vi kan (orkar) uppbåda, i annat fall gör vi så gott vi kan (orkar). (vad jag menar med god moral? tja, kanske övertygelse är ett bättre ord)