fredag 12 februari 2016

Förvirring

Man gör så gott man kan... åh, jag tycker det är en så besvärlig mening med ett så besvärligt innehåll. Jag menar, vem är man, är det du? Gör du så gott du kan. Hur vet du det, att du inte kan mer, menar jag. Hur vet jag att du inte kan mer? Vad är det annars du ska/borde kunna? Varför?

Är det jag? Kan jag inte mer än så här? Och vad då GÖR. Om man inte är en görare utan en varare, blir  det motsvarigheten då Man ÄR så god man kan. Om jag är man, kan jag inte vara godare än så här? Om jag är kvinna, hur god anses jag behöva vara för att ha varit tillräckligt god?

Ja, så håller det på i mitt huvud när jag hör den frasen. Jag kan inte förlika mig, skadad sen barnsben antagligen. Vilket oxå är en helt onaturligt fras. Vilka barns ben, mina?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar