Nä nu jävlar i det blå skåpet, nu ska det bli andra bullar. Det har kommit till min kännedom att jag har en läsare. En LÄSARE! Som inte heter Majsingen. Jag måste säga att jag baxnade av glädje, det gjorde jag, när hen gav sig tillkänna samtidigt som jag blev lite generad. Det är ju inte som att jag har tvättat nåt smutsigt byk offentligt men ändå. Jag har ju trots allt visat upp (frånvaron av) vardagsdramatik i mitt liv och även om jag kanske inte skrivit om mitt innersta, så har jag ändå gjort anspråk på att vara lite sköjig. Och det min(a) vän(ner), det är ofta förenat med sluga försök av en del omvärld att få ner en från humorhimlen.

Men inte min läsare inte! Hen uppskattar hela tjottabalängen som är Garderar med kryss, så nu är det bara för mig att skärpa till vardagslättjan och börja leverera.

Här kommer första leveransen, jag tänker avslöja vad min nästa broderitavla ska föreställa. Nämligen en undulat som säger; I´m sorry for what I said when I was hungry.

Det är tydligen en engelskspråkig pippi.