Jag gick en snabb promenad i Slottskogen, en sådan som ska bränna fett. Det gör den aldrig, men skönt är det.

Det kom en vältränad man emot mig, man såg att hans promenader dom brände minsann fett. Han hade oxå hörlurar. Vi möttes, en bit ifrån varandra, jag såg i ögonvrån att han stannade till, tittade ner i marken. Jag smygstannade lite bakom honom... vad fick hans målmedvetna fettbrännande steg att sakta ner, stanna. Jag inte bara smygstannade, jag smygtittade.. såg att han backade lite, tillbaka, böjde sig ner och .. tittade på en halvdöd mask. Lite torr, som lite trampad på. Han såg sig omkring, såg inte mig för jag smög ju... och så tog han upp masken och la den på gräsmattan. Försiktigt.