ord ord.. ord. och meningar.
drev. tillexempel. nyss gick drevet och trots att det är jakttider är det inte nåt älgdrev man talar om längre. man talar om mediadrev. och det är nästan det enda man talar om på radio nuförtiden. det kommer snart nya tider, men nuförtiden, idag tillexempel lyssnade jag på Medierna på radio och där var man extra förtjust i just det ordet. man kan säga att man analyserade sig och rannsakade sig själva. och genom att sätta prefix framför drev så ansåg man sig nog ha koll på läget. när man jagade juholt var det Fuldrev och när man nu jagar sig själva kallades det Findrev. jag förstår inte. är det fint att ha gjort fult? för det är ju i stort sett det man kommit fram till. reglerna ÄR snåriga. ja det är inte jag som säger det, det är drevmakarna. findrevet erkänner det och jagar sin egen fula svans. jag lyssnade, sittandes på huk framför ett gäng trötta trattkantareller ute i min skog och tankarna gick till den underbara älgen. alla ni som är ute och drevar, må vara findrev eller fuldrev eller nåt annat prefix ni hittar på, låt bli min älg.
och så måste jag få citera en blogg jag läser
"Äppelträdens skördar har varit ovanligt rika i år. Jag har tagit med mig en påse av de mörkröda, runda frukterna till mitt tjänsterum. På väg ut griper jag ett av dem och äter det, girigt, medan jag hastar fram längs gatan." Äter girigt... jag läser sakta... Äter girigt medan jag hastar.... vad är det för idiot.
det är möjligtvis sånt man skriver i romaner. som man skrev i romaner. inte något man skriver i blogganteckningar på riktigt i oktober snart november 2011 om man vill verka trovärdig. jag går inte på det. ingen äter ett äpple girigt, småspringandes fram på gator i stockholm. det är sånt man skriver när man vill vara en romanfigur eller möjligtvis i en dikt. och jag har full förståelse för att man kanske vill det i oktober snart november 2011 så därför blir det ändå en vacker text.
vem det är? Peter, akademinens ständige sekreterare. skulle tro att han aspirerar på nobelpriset, kanske är inspirerad av Tomas. kanske är det en figur i Tomas text Peter vill vara. kanske Herr Tanaka?
Det här får mej att minnas en höstdag för länge sen när du och jag var ute på en söndagspromenad och vandrade genom Kungsbackas äldre villakvarter.Vi hade nog varit ute ett tag och var lite trötta och kalla om nosen. Plötsligt fick du ett akut blodsockerfall, blicken blev stirrig, men stannade snart bestämt riktad mot ett äppelträd i trädgården vi just gick förbi.Tanke och handling blev ett, du svingade dej över staketet, sprang hukande under fönsterraden fram till trädet, hoppade upp och skördade tre röda äpplen, och var snabbt tillbaka på rätt sida staketet igen. Sättet du satte tänderna i det första äpplet skulle man nog faktiskt kunna beskriva just som -girigt. Och vi kanske inte direkt småsprang därifrån, men hastade lite gjorde vi nog. :-) Kram. tatiana
SvaraRadera