lördag 1 januari 2011

så bra det kan bli

Hur var det sist .. jultvivlen skulle bytas mot den traditionsenliga nyårsvåndan. Men tänk att det gjorde den inte! Tvivlen självdog och våndan hittade inte hem till mig det här nyåret. Tack för det.
Eller så samverkade ödet med min önskan med våran inställning och som en underbar händelse så blev allt .. bra.

Funderar på vad det berodde på. Kanske att vi inledde nyårsafton med dagföreställningen av Biutiful. En underbar film som gav några timmars försjunkenhet i biomörker och en ödesdiger historia. Se den. Gärna på en nyårsafton. Sedan var det bara vi. Utan stora förväntningar. Och med Johans träningsjulklapp runt benen iklädd de fulaste innetofflor jag nånsin haft gjorde jag hemmagjord hollandä med sparris, ugnsgratulerad hummer och kräm brulé. Och vi skrev saker och klistrade igen för att ha nåt att läsa nästa år. Och så såg jag Ringklocka ringklocka på tv för första gången i mitt liv som jag kommer ihåg... hundra spänn på att Jan Malmsjö inte läser den nästa år. Det var ju  inte roligt. Hela tvkonceptet med Körberg som sjunger om att han är en fattig bonddräng  .. i päls ... vad ska man säga om det?  Men vi satt så fint i soffan och genom det stora fönstret snåltittade vi andras fyrverkerier. Pälsen tvärsov bredvid mig. Han är nog döv.

Jag öppnade en flaska vitt till och vi såg nån ståuppare en stund. Sen gick vi och la oss. Glada och utan tvivel. Eller våndor. Men nyårsdagen.. den kommer iallafall att värka, tänkte jag. Helt i onödan. För solen sken och supersöndagens ångestladdning smälte väl bort med det påbörjade töandet och när jag tog en runda i vinterträdgården. Det gamla bruna var vackert. Och så hittade jag bilden av hur det nya kommer att se ut.
Och vi åkte till stan och gick i kvarter vi aldrig varit där vi hittade en inslagen Kinafarare.

Och nu, nu bestämmer jag mig för att det förra året som slutade så skitbra och detta året som börjat så skitbra får vara sinnebilden för hela detta skitbra år ska utveckla sig. Och mig. Det ska vara mitt nyårslöfte - detta året ska utveckla sig skitbra. Och mig.

Förra året var .. inte skitdåligt. Men tungrott. Inte detta år. No no.

Här är samma story i bilder. 









1 kommentar:

  1. Jädrans vad insiktsfullt av dig att låta livet runtomkring dig styra upp din ångest. Skönt att se att du har mognat in i rollen som en litenliten del av universum.

    SvaraRadera