mellandagsrea ktioner

Finns det egentligen mycket som är en sorgligare syn än att komma in i ett (mitt) vardagsrum nångång runt den 28 december när man liksom gett upp julen och mest längtar efter att nån Rut, vilken som helst ska komma och reda ut härvan. När man slutat vattna granen för den barrar ändå och ska ju ut idag.. eller i morron.. allra senast på torsdag. Julsmulor är nödtorftigt uppsopade, här och där i nåt hörn kan man hitta lite julklappssnören, stolar står i inklämda där dom inte ska stå, stora emballage har inte gått ut och återvunnit sig själv som alla trodde utan ligger så fint kvar i trappan,  ommöbleringen för att alla skulle få plats står kvar - kanske ska man ha det så här... eller inte. Och ska man ha det måste taklampan flyttas som nu hänger halvvägs över en fåtölj.
Stearindropp på dukar, någon (jag) har tagit två halvbrunna ljus ur adventsstaken (för den tänder man bara inte efter den 24), så den står och ser tvåhålig och sorglig ut på nån kant på nåt bord, för den ska ju packas in idag, eller i morron .. allra senast på torsdag. Skinksvålen som spikades upp för talgoxen och som var en så god handling sent den 23e i en snyggt upplyst vinterkväll ser i dag i dagsljus ut som något någon kräkts upp mot en trädstam. Var är fågglarna.. är vad jag undrar. Jo men nu såg jag en skata där.

Det är som en baksmälla inklusive de tillhörande tvivlen som dyker upp efter ett långt party...

Men jag tröstar mig med att det ser ut så, beror antagligen på att mina kontrollbehov är tämligen små, att ligganerpåsoffan-längtan är större än ståuppmeddammsugarslangen-behov. Och att jag inte har några pedantiska gener vilket jag är djupt nöjd med. Och att tvivlen går över, om inte annat får de maka på sig för att göra plats åt nyårsvåndan. Nyårsdagen, är inte det årets tommaste?