tisdag 30 november 2010

ljus i vårt hus och utanför

Det har hänt nåt i Sverige. Nåt med elektricitet och ström. Ljus. Jag ser det varje dag. Det började väl för några tio år sen, med att folk började hänga upp lite extra slingor här och där, i träd och rhododendronbuskar. Det fortsatte med balkongslingor, röda, isblå, blinkande pettingbelysning i fönstren blandat med glittergirlanger. Sen kom de ljussatta bockarna med släde och nissar på parkeringsuppfarter och altaner, paket med ljussnören liggande på tak.  Inte mig emot, i detta kompakta mörker.


Sen kom Göteborgs julstadkoncept. Julstad Go:teborg. Fint oxå.


Men vad var det som hände? Kommuner och marknaden som slösar.. individer på sparbeting, som alltid en strukturell orättvisa och tog vi som individer över, tog saker i egna händer och valde att själva tända på?

Vart tog svenskens elektricitets-världssamvete vägen? Det där vi skulle släcka alla ljusen i rummet vi just nu inte befann oss i?  Där alla lampor ska vara godkända för nåt (vad det nu är), där vi inte längre får köpa vanliga klotlampor och kommuner släcker ner varannan gatulykta för att spara energi? Vad i hela friden hände och när? 

Jag menar, inte mig emot för jag tror att det upplysta samhället har samband med att min vinter-mörker-tolerans utvecklas i rätt riktning. Men vad händer med det svenska kynnet? Det som är vant vid att halva livet är kallt, mörkt och inte så mycket ljus för sinnena? Där man fick ha, först EN stake, EN stjärna, sedan lite fler stakar ... men herregud .. inga excesser i ljusslöseri! Man skulle tillochmed spara på stearinet. (eller är det bara jag som fortfarande lider av ljussnålhet)

Nu är plötsligt mörkermånaderna ljussatta. Kommer vi plötsligt att drabbas av vinter-lättsinne? Hur kommer vi att se varandra om vi speglas i mjuka vinterbelysningar, milda mot vår fnaskalla hy och bleka nästippar mot de svarta svarta gråa vinterkläder vi gillar så mycket?

Jag tror att det blir bra. Bättre. Att vi går mot en ljusare framtid. Åtminstone fram till februari. Sen får man ta itu med vårängslan. Men det är en helt annan sak. 

Jag fick ljusenergi och kastade fram mobilen för att visa hur min väg från jobbet ser ut vid den här tiden på året, det är en så fin väg. När mörkret har fallit.
 
Drottningtorget
Nån Hamngata, lär mig aldrig vilken, men det är det halvhatade hjulet längst ner.
 
Sen åker jag hem och tänder ljus. Man kan köpa ljusstaken som jag kallar "Fågel pratar livets mysterier med anka"


Men jul-älvan är inte till salu. Det är mitt bästa julpynt sen tjugotals år tebax.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar